NyårKrönikor 

Att fira nyår är inget för mig.


Jag vet inte vad det är, men jag klarar inte av nyår. Varje år ska det gångna året firas med fest, fest och ja, mer fest. Men trots att jag och mina nära och kära varje år klär upp oss, äter god mat, dricker orimliga mängder av bubbel så slutar det alltid med att jag går och lägger mig och tänker ”jaha, det här var ju tråkigt”.

Som barn tyckte jag att nyår var roligt, för då spenderade min familj högtiden med alla våra vänner. Vi åt mat, spelade tv-spel tills vi somnade, väcktes för att kolla på fyrverkerier och somnade om. Men nu känns det som att nyår är så laddat och förhoppningarna är så höga att bara tanken av att planera det ger mig ångest.

Det började någon gång när jag var kanske 16 år och spenderade nyår utan mina föräldrar för första gången. I den stunden tänkte jag att friheten var vunnen.Men som ni kanske förstår blev inte kvällen så lyckad som jag trott. Efter det året fortsatte trenden och jag gick till hemmafest efter hemmafest. Egentligen har jag inga problem med hemmafester, jag tycker nästan om det mer än utekvällar. Men det är något med nyår som gör mig besviken redan innan jag tagit steget in till festen.

Det är därför som jag för nästan ett år sedan, på nyårsafton 2017, tog ett beslut. Jag skulle aldrig mer fira nyår igen. Det låter ganska drastiskt och konstigt, men iden stunden var jag säker. Det kan ha varit för att jag var förkyld, nykter och satt hemma hos min lillebrors kompis efter fyra på morgonen och väntande på att min bror skulle ge upp och följa med hem. Dessutom hade jag missat tolvslaget för att jag fick köra en kompis till en annan fest. Så det blev fyrverkerier på motorvägen. Men med tanke på att jag faktiskt tyckte det var roligare än att vara på festen så kanske det är bäst för alla inblandade att jag inte firar alls i år.

Så det är därför som jag i år flyr jag landet och åker till Berlin med en kompis. Jag har fått höra att Berlin är sämsta stället om man vill slippa nyårsfirande, men jag har enplan. Jag ska spendera dagen på olika museum, gå ut och äta relativt tidigt, leta upp en plats där man kan se fyrverkerierna och sen gå hem och sova. Såklart finns det en del av mig som är lite ledsen för att jag ska åka iväg, men jag vet att jag kommer tänka helt annorlunda 1 januari 2019 klockan 02.30 när jag ännu en gång går och lägger mig och tänker ”jaha, det här var ju tråkigt” om jag stannar hemma. En dag i framtiden kanske hatet för nyår går över och övergår till att jag ser fram emot högtiden som jag i dag ser som en fiende. Men framtill dess vet jag vad jag ska göra, ta mitt pick och pack och dra.

Maja Ottosson

Related posts