Nyheter 

Den ensamma generationen

Många njuter mer än någonsin av livet när de går i pension, de ser njutningen i att kunna resa iväg när de vill, andra har möjligheten att spendera mer tid med familjen. Men så finns det också en stor del av denna generation som inte har det så. Tvärtom, de lever ett liv i ensamhet, en ensamhet de inte valt eller kan ta sig ur. 

De flesta av oss går genom livet med en förälder eller en annan vuxen person som de ser som en trygg och säker punkt, som alltid finns där när man behöver hjälp. Det är den personen som lagar maten på julafton, skjutsar till fotbollsträningar eller kanske hjälper dig när du ska välja gymnasieskola. Men det är också den personen som ständigt oroar sig för dig. Rädd att du ska skada dig, orolig över att du ska hamna i fel umgänge och nervös över allt annat som kan gå fel i livet. 

Men så kommer livet till en punkt där allt detta förändras, där rollerna blir omvända, dagen ens förälder plötsligt blir gammal. Ett skifte där du går från att ha rollen som barn, till att bli den som bär ansvaret över dina föräldrar. Det blir ett skifte där du plötsligt börjar oroa dig för att din pappa ska glömma att stänga av spisen innan han går hemifrån, eller rädd att din mamma inte ska känna igen dig på grund av demensen. Dina föräldrar går från att vara din trygga och säkra punkt, till att du blir deras. Men det är också nu dina föräldrar börjar fasa för dagen då du kommer berätta att du har ordnat ett rum på ett äldreboende åt dem. 

En del är oroliga att inte längre få styra över sitt eget liv. Andra oroar sig för att dagen då de hamnar på hemmet, kanske också är dagen då barnen, partnern och vännerna slutar komma på besök. Anhöriga finner en stor trygghet när de väl kan lämna över ansvaret för en närstående till personalen på ett äldreboende. Men denna trygghet gör också att många väljer att sluta hälsa på sina nära och kära, för de vet att ens anhöriga nu är i trygga händer. 

Personer över 65 är en av de mest ensamma grupperna i samhället. Enligt Socialstyrelsen är män över 65 år, den grupp där antalet självmord är som högst. Personer över 65 är en grupp där många hamnar i ofrivillig ensamhet, vilket gör att dessa personer har större risk att drabbas av depression och annan psykisk ohälsa. Det är framförallt på ålderdomshemmen och andra särskilda boenden där ensamheten är som störst, vilket inte är så konstigt, när så många familjer väljer bort att besöka sina närstående. 

Det är få som besöker sina anhöriga på äldreboenden och andra särskilda boenden i dag.
Foto: Elise Svensson

I snart tre år har Negin Ghaiseri, 21 arbetat som vårdbiträde på ett demensboende i Jönköping. Under hennes tre år har två personer haft dagliga besök. Hälften har ibland ett besök i veckan men för resten av de boende kan det gå månader utan att någon kommer och besöker dem. Demens brukar man kalla för ”de anhörigas sjukdom”. Personlighetsförändringar och förlorade minnen, gör sjukdomen inte bara svår för den som insjuknar, utan kan vara nästan lika påfrestande för de anhöriga. Ghaiseri förklarar att många på boendet inte känner igen de som besöker dem, vilket hon tror kan vara en stor anledning till varför antalet besök på boendet är så få. Många anhöriga tror att deras besök inte spelar någon roll när deras närstående inte längre känner igen dem. En teori som Ghaiseri menar inte stämmer. 

”Demensen tar bort minnen, inte känslor. När en anhörig är på besök känner personer med demens många gånger trygghet och glädje, det är känslor som många gånger sitter kvar länge hos personen, trots att de inte vet varför de känner som de gör”

Negin Ghaiseri

Det är kanske inte så konstigt att många fasar över dagen då de kommer att hamna på äldreboenden eftersom det är inte bara personer med demens som sällan besöks av anhöriga. Tre år i rad har Socialstyrelsen rapporterat att nästan 20 procent av de som bor på särskilda boenden, ofta lider av ensamhet och nästan hälften av alla på dessa boenden uppger att de någon gång har känt sig ensamma. Många tror att äldreboenden ska bidra med mer sociala möten och en större gemenskap, men enligt Socialstyrelsens rapport lider personer på särskilda boenden mer av ensamhet än den grupp som fortfarande bor hemma, med assistans av hemtjänst.

Christina Sandberg har arbetat inom äldreomsorgen i över 40 år. Hon är inte förvånad över statistiken som socialstyrelsen har tagit fram. Sedan hon började arbeta som undersköterska på ett äldreboende för över 40 år sedan, har hon sett hur personalbristen har blivit större och hur antalet äldre har blivit fler. 

Förr hade personalen mer tid att ta hand om de äldre och kunde kompensera för de familjer som inte kom på besök. I dag är personalbristen alldeles för stor för att detta skulle vara möjligt.

Christina Sandberg

Sedan några år tillbaka har Sandberg lämnat ålderdomshemmen för Patrullen i Jönköping kommun, en verksamhet som svarar på trygghetslarm, men som även arbetar nära hemtjänsten och utför vårdinsatser för äldre. Personer på boendena runt om i landet är de som upplever mest ensamhet, men personer som fortfarande bor hemma med vårdinsatser hamnar inte långt därefter. Det är något Sandberg får se dagligen i sitt arbete. Hon förklarar hur många av de hon besöker har förlorat sin livspartner och många av sina vänner, vilket gör att de hamnar i ofrivillig ensamhet. Enligt Socialstyrelsens rapport uppger över hälften av de som fortfarande bor hemma, att de ibland eller ofta upplever ensamhet, även denna siffra har varit ungefär densamma i tre år. 

Vi kan konstatera att ensamheten är stor oavsett om man bor hemma eller på ett särskilt boende, men hur ser framtiden ut för äldreomsorgen? 

Socialstyrelsen har uppgett att mellan 2018 och 2028, kommer gruppen människor över 80 år att ha ökat med 50 procent, tack vare ny forskning och medicin. Men kommer detta innebära att även ensamhet och psykisk ohälsa kommer att drabba fler personer, eller kommer den ofrivilliga ensamheten att minska, i takt med att fler blir äldre?

Statistik från Socialstyrelsens rapport: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2019.
Diagrammen visar hur ofta personer med äldreomsorg upplever ensamhet.
Grafik: Elise Svensson

När Sandberg funderar på framtiden inom äldreomsorgen förklarar hon att personalbristen inom äldreomsorgen är ett problem som först måste lösas, för att psykisk ohälsa hos äldre ska minska. Sandberg förklarar att personalbristen är ett problem som är svårt att lösa och som tvingar kommunerna att skära ner på de personliga mötena allt mer. 

”I Jönköping kommun finns det en plan på att bygga ut storköken och frysa ner allt mer mat så hemtjänsten bara behöver lämna mat en eller två gånger i veckan.”

Christina Sandberg

Sandberg förklarar hur hemtjänsten kan vara de enda besöken många personer får på flera dagar och är därför mycket värdefulla besök för många. Genom att då ta bort största delen av en persons sociala kontakt Sandberg att ensamheten kommer bli större än någonsin. 

De flesta av oss har en närstående som nu mer bor på ett särskilt boende, eller kanske en familjemedlem som förlorat sin man eller fru. Utifrån den statistik som socialstyrelsen har rapporterat om, har någon av dessa närstående med stor sannolikhet någon gång känt sig ensam, eller kanske är det en känsla de ofta har. Dessa personer har större risk att hamna i en depression eller annan psykisk ohälsa och varken staten eller kommunerna verkar ha funnit en lösning på problemet. Men kanske har de som dagligen arbetar inom äldreomsorgen ett svar på vad som bör göras, för att ensamheten och den psykiska ohälsan hos äldre ska minska. 

Ensamheten hos äldre är ett allvarligt problem som vi inte kan bortse från. Vi borde alla tänka efter hur man kan komma åt problemet, vad kan jag göra för att minimera ensamhet bland mina anhöriga. 

Negin Ghaiseri

Sandberg håller med Ghaiseri om att var och en bör ta ett större ansvar för sina närstående, men förklarar även att problemet har blivit så omfattande, att det inte längre kan lösas på individnivå. 

Kommunen bör ställa sig frågan är frysmat och mindre besök rätt väg att gå med tanke på att så många lider av ensamhet. Beslutsfattarna borde ställa sig frågan hur vill jag själv ha det när jag blir äldre och hur vill jag att mina närstående ska ha det.

Christina Sandberg
En sammanfattning över den statistik som visar hur människor över 65 år mår idag och hur man tror att framtiden kommer att se ut.

Elise Svensson

Related posts