By Alicia Johansson
Foto: Alicia Johansson
Jag var mentalt förberedd när jag gick på bussen i morse. Jag förväntade mig inget smärre än att kastas runt som en vante, och känna ett outhärdligt illamående. När jag klev på skannade jag in min biljett och sen inleddes överlevnadskampen. Jag noterade ett ledigt bussäte och gjorde det till min måltavla, nu ska jag fort och bestämt ta mig dit innan bussen börjar köra. Jag klarade det nästan men var nöjd med min prestation ändå, jag har ju faktiskt många sämre erfarenheter att jämföra med. Bussresan gick som förväntat, som att åka en berg och dalbana designad av en sadist. Kraftiga inbromsningar och snäva svängar varvades med uppgivna läten från busschauffören följda av tutningar.
Jag har noterat en växande stress inom Jönköpings lokaltrafik som börjar bli ohållbar för alla inblandade. Pressade tidsscheman gör att bussarna frekvent är sena, och förarna är ofta stressade. Busschaufförerna gör farliga omkörningar och praktiskt taget pressar sig fram i trafiken. De har inget annat val än att köra så, om de ska kunna hålla sina tider.
Det händer att busschauffören hoppar över vissa busstopp för att spara tid, även om man tryckt på knappen. Jag minns första gången den hände, jag var trött efter en lång skoldag och stod vid dörren i en fullproppad buss. Vi kom till mitt stopp och jag såg det passera förbi lika fort. Jag vände mig häpet till killen som stod bredvid mig och fick bara fram ”Vad gör vi nu? Ska vi gå fram och säga till chauffören?”. Han måste tyckt att jag var en riktig lantis som inte varit med om detta innan. Vi fick helt enkelt gå av på nästa stopp. Och jag vet, det är inte hela världen att få gå lite längre än tänkt, men jag bor på ett berg och har knappt energi att ta mig hem även om bussen stannar på rätt ställe.
JLT står med huvudet nedgrävt i sanden, eller kanske uppe i molnen? inte i en rimlig höjd iallafall. I takt med att stadens invånare blir fler ökar mängden stadstrafik och ombyggnationer, det blir konstant svårare och svårare för bussarna att ta sig fram. Trots den växande svårigheten sker inte mycket förändringar i tidtabellerna. För JLT verkar det lättare att erbjuda kompensation till missnöjda resenärer som blivit försenade, än att göra om tidtabellerna. Besöker man deras hemsida möts man av en nyhet om att det nu införs en e-tjänst som gör det lättare för resenärer att ansöka om förseningsersättning. JLT har alltså, anlitat personer för att utveckla en tjänst som ska minska skadan som uppkommer av ett problem, i stället för att angripa problemet direkt. Det är ju nästan imponerande galet.